vesterbacken.blogg.se

valde hanhund just för att hon tog språngavgift efter det att valparna är födda.

och inte nå betalt om det inte blev nånting, nu gick inte min hund tom men det blev ändå inget.

alltså ännu värre....

att det ska bli nått då väntar sig man ju att tiken får nå fina valpar som ligger i hennes bädd och diar henne, det är ju ändå avsikten med att para sin hund.

så väntade mig inte att behöva betala nånting då det inte blev,såsom vi avtalat när vi skrev på parningsavtalet. jag hade kunnat betala språngavgift eftersom tiken ändå blev dräktig om det var det vi avtalat från första början.

 

men nej tänker definitivt inte bli tvingad att betala och inte för rätt orsaker, hon ville jag skulle betala för att hon och jag inte drar jämnt och har skillda åsikter. för att hon fått för sig att jag inte ville rädda valpen att jag inte gjorde nått för att rädda den och då får jag skylla mig själv och därför ska betala när jag annars inte skulle behöva göra det om det slutat upp annorlunda och valpen ändå dog.

 

jag pratade med vetrinären när valpen skulle komma och dom ordinerade promenad och mer väntande, gjort precis som jag blev tillsagd. det finns alltid saker man kan göra annorlunda, och när det går dåligt reflekterar och ältar man alltid det, skyller på sig själv....

det hjälpte mig dock inte att må vidare bättre att höra sådan här förtal och dynga från hanhundsägaren och hur seriös man är som uppfödare.....

 

det är ju en självklarhet att man vill rädda valpen också, men till vilket pris? jo min tik, hon kände väl att hon på nått sätt har anspråk över valpen för att hon ägde hanhunden. men en ofödd ensam valp kan ju inte skatta lika högt som ens vuxna tik. tiken och att hon mår bra i första hand måste ju alltid ha prioritering 1, om det så skulle bli en levande valp så är den ju faktiskt mycket beroende av sin mamma.

 

om man vänder på steken är det som om hon vägrar kastrera sin hanhund och därefter tvingar jag henne att betala pga det.

 

det var väldigt oklart när förlossningen började, och jag tyckte det ändå var en ganska normal förlossning särskilt för en första ggrs föderska. men om man haft mer erfarenhet och såg i tid hade man kanske gjort annorlunda och farit in omedelbart till vetrinären.

 

men måste fråga mig själv är det verkligen värt det om tiken kan klara det på egen hand trots att valpen kanske dör på kuppen, när det handlar om endast en ofödd valp.

vad är alternativet....

jo detta tycker jag: stressa upp henne genom att flytta henne under förlossning till vetrinär, där hon sedan blir snittad där hon löper risk att dö av narkosen, och där hon sedan får mycket svår återhämtningstid ofta med komplikationer. och hög risk för infektioner där det behövs mediciner m.m.

 

sedan är hennes avel för all framtid nedlagd, man ska absolut inte para om en snittad tik. då risken för nytt snitt är övergripande då livmoderhornen växer ihop av ärrvävnader av snittet. samt tikens blygdben har aldrig tidigare ruckats ut. och livmoderhorn väggen blir försvagad och tiken kan bli värksvag. ....

sedan valpen då? får inte tryckt ut fostervattnet ur lungorna som den ska och stor risk för lunginflammation och andra problem när den inte är född naturligt.

även om man varit förståndigare farit in med henne och hon blev snittad finns det absolut inga garantier, när det drog i gång på allvar kan varje minut göra skillnad och kanske hade varit för sent, valpen hade kanske ändå inte klarat sig och så snittar dom ut en död valp.

 

hur skulle det kännas att ha en sjuk/skadad mamma hund som man riskerat livet på för att rädda en valp som kanske inte går att rädda. när man sitter där med tratten på utan en valp och en ärrig sårig tik som behöver omsorg mer än någonsin.

det hade varit värre....

 

jag är iallafall lättad att det inte blev nått snitt, har gått två dagar snart och min tik är nästan fullt återställd, hon äter och är glad igen och tror inte hon har några avslagningar nå mera heller. hon är fullt kapabel att i framtiden normalt föda en normalstor kull med friska valpar att ta hand om, en valp är inte normalt och leder ofta till mer komplikationer och hjärtesorg.

 

står för min åsikt att jag tänker inte utsätta min tik för större fara till varje pris och kostnad, ´klara båda två´! men är en äldre hanhund han kanske just då inte var kapabal att befrukta alla hennes ägg, eller så hade hon inga fler ägg. även en orsak kan vara att hon bara blev parad 1 ggr.

orsakerna är många och det slutade olyckligt och kan vara både hanhundens och tikens fel att det blev som det blev. och även om en tik inte föder nån valp finns det inga garantier eller bevis för att hon inte nånsinn varit dräktig.

 

nu vägrade jag betala när jag blev tvingad på detta skamlösa sätt och som tur är har vi aldrig skrivit ett parningsbevis som jag tror dessutom behövs för att det ska gå att skk regristrera några valpar sedan. sen finns det inga bevis för att hanhunden är far till min valp. finns ingen annan än hanhundsägaren har bevittnat parningen. ändå var jag med i samma rum. men såg aldrig att hanhunden var i tiken, funderade ända fram till förlossningen av och till om jag fantiserade att det ens rörde sig där inne. att hanhundsägaren fuskat och det parades alldrig. att vi kanske inte föll i smaken och att hon inte vågade säga det..

 

för min tik hade totalt annat beteénde än nån annan tik jag sett bli parad. och såg ut som att hon höll fast hanhunden över henne och mitt i allt glidslem och hennes bara händer helt över och på hundarnas könsorgan, såg inte ett smack! och hela alltihop känndes onaturligt och en smula perverst, samt hanhunden hade ingen susning vad han gjorde var inge charm utan bara hej vilt ska para och våldta tiken om det så sku behövas.

 

för att göra denna parningen har jag redan lagt ut en drös pengar för att göra ett progresteron prov. detta känndes också mindre bra att en siffra på ett papper ska bestämma när min tik ska betäckas, vilket var nått hanhundsägaren krävde. tycker detta ska man ju själv se på hundens beteénde och vilja. ex:jukkar hon hemma på saker, fläker hon ut sig och viker hon undan svansen?=säger hennes beteende att hon är villig.

 

under hela förlossningen har jag tempat min tik, efter allas råd och rön men även läst och pratat med andra som gjort detta. och det sägs att det varierar från tik till tik och kan svänga i flera dagar. hur detta då ska hjälpa ta tempen på tiken för att avgöra om hon är värksvag och om det är dags har jag inte en susning om. eftersom enligt uppgifter kan det vara på gång i flera dagar utan att det är riktigt dags ännu=förvärkar, falskt alarm.

 

 

 

är mycket missnöjd med tempningen, jag hetsade upp mig i onödan, och ännu en till onaturlig grej som avbröt tiken varje ggr man skulle göra det. också detta ska man ju se på tikens beteénde: flämtar hon, bäddar hon, tar hon i extra när hon kissar , äter hon sin mat på morgonen, har hon provat krysta? ne detta är hos många helt underdånigt än vad siffran på stjärtstickan visar....:/

 

och lyssnat även till annat, tiken ska inte flyttas hon ska ha lugn och ro, ville ut och motionera henne för att det skulle dra igång ordentligt tidigare`=men ne det skulle man inte göra, snarare låta hunden/provocera fram att hon verkligen blir värksvag.

det är ju knappast detta en vild varg gör,

hon känner och gör ju själv vad som behövs.

man har själv fött barn och måste säga vad man själv gjorde och kännde då är tydligen raka motsatsen till vad som rekommenderas till hundar min hund är ju van vid våra rutiner!

 

tycker det ska ju vara så normalt som möjligt och fortsätta i invanda rutiner som hon är van och trygg med under hela dräktigheten. min tik får ex alltid välja om hon vill följa med på morgonen eller inte!...

Ett gått råd till er där ute!, gör inte som jag. lyssna inte på vad alla andra säger att du ska göra. gör det du tycker är bäst och känns bra för just dig och din hund! se hunden och lyssna på denns behov inte nå papper och föreskrifter.....

 

och fattar inte i vilken skamvrå man har fått stå i. jag är inte en erfaren med 50 år på nacken bakåt, men om det inte är okey för någon att man är oerfaren och inte gör några misstag, hur ska man då lära sig!?